Samma procedur varje höst. Sommarstugans vattenrör ska tömmas på allt vatten för att undvika vattenskador. Det kan vara besvärligt och svåråtkomligt. Eftersom det ska göras varje år så kan det vara lämpligt underlätta tömningen, och du kan göra det själv utan rörmokare eller stora kostnader.
Så här gjorde vi för att underlätta vattentömningen på hösten.
På högsta punkten vill vi blåsa in luft för att kunna blåsa ut allt vatten.På lägsta punkten ska rören kunna öppnas för att vattnet ska rinna ut när ventilen öppnas.T-koppling innanför kulventilen
Gör så här:
Det här förutsätter att rören är utanpåliggande, dvs. åtkomliga.
Köp ett antal kulventiler och T-kopplingar i samma dimension som rören.
Stäng av vattnet vid huvudkranen.
Ta isär rören vid en koppling.
Öppna kranarna så att vattnet rinner ut.
Välj en lättåtkomlig plats på lägsta punkten, finns det en koppling idag, byt ut den till T-koppling och montera på kulventilen enligt bild. Saknas T-koppling behöver du kapa röret med en bågfil och montera in T-koppling och kulventil.
Gör samma sak på högsta punkten i rörsystemet för att kunna blåsa ut vatten som ligger kvar.
Du kan nu styra luftflödet för att blåsa rent rören, kranarna och ev. duschblandare. Helst ska du använda en kompressor.
Vi köpte ett litet växthus på byggvaruhuset, och det kom i ett platt paket fullt med skruvar och andra delar, samt en torftig beskrivning hur man monterar ihop det. Med tanke på priset så förväntade vi oss inget underverk, och det blev nödvändigt med några förbättringar i konstruktionen som var lite ranglig. Det gick åt en massa plåtskruv men nu har vi en stabil konstruktion som klarar vädrets makter.
Här är modellen
Vi började inomhus på vardagsrumsgolvet i lugn och ro, utan stress.
Vi skruvade ihop gavlarna som fick sen vänta på att markförberedelserna och grunden skulle bli färdiga.
Gör en del av förberedelserna inomhus i lugn och ro vid växthusmontering
Gör en grund som är välförankrad i marken
Växthuset ska stå på en grund som den monteras fast på. Den kan göras i trä, marktegel eller betong. Viktigt att växthuset kan förankras så det inte blåser bort!
Det står inget i beskrivningen om hur du gör grunden eller hur du förankrar växthuset så här fick vi vara lite kreativa.
Vi valde att göra grunden i trä. Eftersom vi inte vill ha giftig tyckimpregnering bland odlingar, och rent trä skulle ruttna väldigt fort, så gjorde vi en impregenering med roslagsmahogny för att öka livslängden. Hur du blandar Roslagsmahogny kan du läsa här i ett tidigare inlägg.
Ena hörnet skruvades fast i regeln och sen vägdes resten av hörnen in med vattenpass
En lämplig markyta grävdes ur för att få bort rötter och ogräs. Träramen snickrades ihop med samma mått som växthuset. I varje hörn slog vi ner reglar, med slägga, ca 40 cm djupt för att förankra växthuset stadigt. Vi skruvade fast ena hörnet i regeln och vägde sedan av resten av hörnen med vattenpass så att huset står plant. Eftersom det var lite sluttande blev det två reglar högt på ena sidan och bara en regel hög på andra sidan. Nu är växthuset förankrat i marken och flyger inte iväg vid första vindpust.
Skruva fast ramen i grunden
Ramen skruvas fast i grunden med självborrande plåtskruvar
Med grunden på plats, och i våg, skruvade vi fast växthusramen. Vi använde självborrande plåtskruvar.
Öka stabiliteten i stommen
Stommen är ganska klen med tanke på vilka krafter det utsätts för
Stommen är ganska klen. En mindre storm kan vrida aluminiumdelarna så att det blir skevt eller går sönder. Vi reser delarna som vi redan tidigare monterat ihop så långt vi kunnat. Sen slår vi ner en regel inuti och skruvade fast väggen i regeln och då kändes det mycket stabilare. Regeln blev praktisk att montera ett galler på där växter kan klättra.
En regel tvärs över stöttar upp stabiliteten
Fyll på med jord och gödsel innan du monterar in plastväggarna
Plastväggarna är ömtåliga. När du skyfflar in jord och gödsel är risken stor att de slås sönder om träffar väggen. Vi fyllde på med jord innan vi satte dit skivorna. Det var också enklare att skyffla runt all jord när inte väggarna var på plats. När marken var klar för plantering satte vi upp väggarna.
Det följde med några klämmor som skulle hålla plastväggarna på plats. Vi ratade dom direkt, istället skruvade vi fast plasten i stommen med plåtskruvar.
Nu var det äntligen dags att plantera. Vi satte upp en regel, med en massa hål, i taket så vi skulle kunna binda upp plantorna. Den ökade också på stabiliteten.
Regeln i taket är för att knyta snören som plantorna klättrar på.
Nu är det bara att odla och vattna. Vi kopplade in ett solcellsdrivet bevattningssystem som anpassar vattenmängden efter antal soltimmar. Läs mer här om bevattningssystemet.
Det tryckimpregnerade virket som används till träkonstruktioner utomhus innehåller gifter och därför ska du inte använda det runt dina odlingar. Använd i stället rent trä som du penslar med roslagsmahogny Den skyddar träet mot röta.
Med roslagsmahogny får du den härliga tjärdoften. Sommarkänslorna kommer direkt, även förbipasserande kan insupa den härliga skärgårdskänslan av tjärade båtar, även om det är långt till havet.
Du blandar den enkelt själv. Köper du färdigblandade kan de innehålla terpentin, vi använder istället rödsprit.
AnvändningsområdenDen kan användas till all typ av träimpregning utomhus och ger långvarigt skydd mot röta. Vi använde roslagsmahogny när vi byggde kompostlådor för några år sen och de har klarat sig bra trots att de stått ute i ur och skur, fyllda med kompost.
Vi har trä runt en del odlingar och där vill vi inte ha tryckimpregnerat. Även om tryckimpregneringen inte är lika giftigt som det var när det kom, innehåller de koppar och räknas som farligt avfall när det är förbrukat. Det vill vi inte kontaminera våra odlingar med.
Ingredienser
Roslagsmahogny får du genom att blanda lika delar tjära, rödsprit och linolja. I många recept används terpentin istället för rödsprit men rödspriten är snällare. Många undrar kanske över tjäran och hur giftig den är. När den torkat och inte utsätts för lösningsmedel så avges inga gifter, därför passar den bra runt odlingar och komposten.
Så här blandar du roslagsmahogny
Tänk på att rent trä drar i sig mycket vätska, och du behöver stryka 2-3 gånger när du beräknar åtgång. Blanda utomhus.
1. Häll en del tjära i kärlet. 2. Häll i en del rödsprit, dvs. samma mängd som tjäran.Blanda tjäran med rödspriten så tjäran tunnas ut.3. Blanda i, under omrörning, en del linolja.
Klar att användas
Jag använder en gammal pensel, och rengör den med rödsprit när jag är klar
Jobba utomhus pga. tjärdoften. Bästa tiden är på våren eller försommaren vid torrt väder. Använd pensel. Måla minst 2 helst 3 gånger så den får tränga in ordentligt. Glöm inte ändträet, om du sågar av virket så behöver du pensla på de nysågade ytorna så inte röta tränger in.
Visst vore det skönt med en vägg som finns där bara när den behövs? Ett vindskydd på altanen när det blåser från ”fel” håll, eller ett insynsskydd när grannarna har nyfikna gäster och som enkelt försvinner när det inte behövs? Här tipsar vi om en smidig och diskret lösning som rullar in sig själv och knappt syns.
Den här sidan på altanen ger trevlig sol men blåsiga dagar skulle det vara bra med ett vindskydd.
Vi ville ha ett vindskydd som vi kan ta bort ibland för att inte skugga eftermiddagssolen, medan det kyliga kvällar kan vara trevligt med en vägg som skyddar mot lättare vindar.
Vindskyddet när när det inte används
Lösningen blev ett vindskydd på rulle, ungefär samma konstruktion och material som en projektorduk. Med hjälp av en fjäder rullar den in sig när vi släpper fästet i andra änden. Ihoprullad i hållaren vid väggen syns den knappt!
Vindskyddet dras enkelt ut.
Vi drar ut den i ett handtag, och fäster den på en stolpe. En stolpe att montera i altanen följde med men då vi den hade en lämplig stolpe på plats så har vi inte testat den.
En tillfällig vägg avskärmar från insyn och kylig vind
Nu har vi en trevlig avskärmning på kvällarna som inte skymmer solen på eftermiddagen.
Fakta
Skärmen är ca 3 meter lång fullt utrullad
Stolpe följer med att fästa i altanen där du fäster skyddet när du dragit ut det om det inte finns en fast punkt
Kostar ca 600 kr, (inköpt på Jula 2019)
Klarar lättare vind
Materialet är polyester och släpper inte genom något ljus
I Finland är diskstället inbyggt i skåpet ovanför diskbänken. Det är en genialisk lösning som togs fram på -40 talet och är idag standard i finska kök. Gallerförsedda hyllor gör att du kan ställa in disken direkt och vattnet droppar ner genom gallret. Du slipper plocka in vardagsdisken efter att den torkat och det är städat och fint på bänken när disken är avklarad. Märkligt att det inte blivit standard även i våra kök.
Bakgrunden är intressant och går att läsa längre ned. Tanken var att effektivisera hushållssysslorna i köket, en lika aktuell fråga även idag.
Gör det själv
Har du skåp ovanför diskhon är det lätt att ersätta några hyllplan med gallerhyllor och då kan du ställa in disken direkt i skåpet. Vi byggde om ett skåp i fritidshuset där vi handdiskade allting. När vi sålde huset blev de nya ägarna både förvånade och förtjusta över den praktiska lösningen.
Historia
Från Wikipedia: År 1944 uppfann och utvecklade Maiju Gebhard (1896-1986) ett torkskåp med gallerförsedda hyllor för torkning av disk. Maiju Gebhard var då avdelningschef för Arbetseffektivitetsföreningen och hade tidigare arbetat med information och stöd till småbrukarhustrur, som ofta hade en hård och ekonomiskt kärv vardag. Med uppfinningen av torkskåpet ville Gebhard underlätta och rationalisera husmoderns arbete. Istället för att placera disken i ett separat torkställ eller torka disken med handduk sätts disken i ett torkskåp utan bottenplatta, där den får självtorka innan porslin och bestick med mera ska användas igen. Detta innebär ett flyttmoment mindre, genom att vardagsdisken därigenom inte behöver flyttas vidare till ett porslinsskåp.
Torkskåpet anammades raskt i Finland och är fortfarande en självklar del i standardutrustningen i finska kök. 1954 blev ståltrådshyllorna plastöverdragna och 1982 blev torkskåpens mått standardiserade.
