Svampar är mer än kantareller och trattisar

Har du nån gång hört fiskare säga att de bara fiskar t.ex abborrar eller lax? En del av spänningen med fisket är att se vad man får på kroken oavsett om det går att äta eller inte. Men svampplockare säger ofta att de bara plockar kantareller och trattisar för det är det ända de vågar plocka.

Det är kanske dags att utmana sig själv och se vad man kan ”få på kroken” när man går ut i skogen? Du behöver inte känna igen alla svampar utan du kan göra som fiskare gör – slänga tillbaka dom du inte vill ha, dvs. om du är osäker på vad det är.

Vilka nya svampar ska du ska lära dig först?

Svaret är enkelt. Det beror på vilka du har omkring dig! Det är ingen idé att lära sig en svamp som du inte kan hitta. Se vad som finns och de som verkar intressanta är de som du börjar med. Behöver inte vara krångligare än så…

Ladda ner en bra app som hjälper dig i skogen

De flesta har med sig mobilen vid svampplockningen och med internet i fickan har du alla hjälpmedel du behöver. Det finns bra appar där du får tillgång till bra bilder och fakta som hjälper dig att identifiera svampar och det blir spännande att hitta nya sorter. Du har även kartor så du inte går vilse.

Alla vet att det finns giftiga svampar och att man inte ska äta svamp man inte är säker på. Många har en stor rädsla att plocka giftiga svampar i misstag. Med kunskap så elimineras den risken.

En bra app hjälper dig att öka kunskapen och t ex Svampguiden är en sån app. Den kostar drygt 20 kr, men är värd varenda krona. Vilken svampbok får du till det priset?

Svampguiden har olika funktioner till din hjälp

Funktioner i Svampguiden

Så här använder jag appen

När jag hittar en okänd svamp använder jag Svampnyckeln. Den ställer frågor om utseendet och filtrerar på så sätt ut tänkbara svampar. Så här kan resultatet se ut:

Resultatet

I resultatlistan ser jag vilka alternativ det finns och om jag kan förväxla den med en annan svamp.

Svampplockningen blir roligare om man utmanar sig själv. Det finns säkra svampar som man lätt känner igen, t ex citronslemskivling som inte kan förväxlas med en giftig svamp och den brukar det finnas gott om.

Citronslemskivling

Jag plockar aldrig svampar som kan förväxlas med en giftig svamp. Men även om jag inte plockar svampen är det roligt att försöka identifiera den. Det är roligt att hitta en ny svamp och försöka identifiera den, men den följer ändå inte med hem.

Läs mera

Vanliga missuppfattningar om svamp

Stenmurklan är giftig även om du kokar den

Lär dig några lätta anvisningar som du hittar här.

Är du målinriktad och drömmer om hög avkastning med liten insats?

Om du är en person som hoppas att du med liten arbetsinsats ska få hög avkastning så ska du släppa drömmarna om börsanalytiker eller chefsjobb. Satsa istället på att så frön och odla grönsaker så blir du belönad för arbetet på ett väldigt tillfredsställande sätt. Du slipper sena möten, jobbiga kunder och investerare som hela tiden jagar vinstmarginaler.

Jag ska visa hur du enkelt applicerar marknadstermerna i odlingen med upp- och nedgångar, vinstvarningar, vinstmarginaler och tillväxtrapporter.

I april skrev jag om vårens frösådd som skulle bli sommarens blomsterprakt och grönsaksodling.
Jag köpte frön till bl.a. pumpor, gurkor, sommarkrasse och rosenskära. Jag köpte även Fuchsia sticklingar i olika varianter.

Kvartalsrapporten

Vi tittar in bland odlingarna för en kvartalsrapport (utan siffror) i början av juli. Hur ser resultatprognosen ut; kommer det att bli Halloweenpumpor och inlagda gurkor?

Rosenskära – högsta vinstmarginalen

Rosenskära i april – de har precis tittat upp
Rosenskära 1 juli – första blomman har slagit ut

Rosenskära är lätt att odla. En fröpåse kostar några tior och du får över hundra plantor. Jämfört med att köpa dom förodlade får du en rejäl balja med blommor så får du ett bra resultat med en liten insats.

Pumpor till Halloween – ett troligt scenario

Pumpor odlar jag inte så mycket för kvalitet som för kvantitet. Det blir stora frukter och kräver därför mycket plats – och vatten! Men det är fantastiskt att se hur det ur ett litet frö som jag tog från fjolårets pumpa, kan komma en ny planta med en jättestor frukt. Nu är den frukten inte så stor ännu, men prognosen är god att få fina Halloween pumpor.

Buskkrasse – vinstvarning

Buskkrasse hör till de återkommande favoriterna, men se upp det när det blir torrt och varmt! Då kommer fjärilslarverna – de älskar krasse – och på några timmar kan de äta upp hela blomman. En akut handlingsplan var kraftfull och effektiv – dusch med såpa och t-sprit. Nu ser den lite angripen ut men den kommer att repa sig tack vare tidig upptäckt, men det blir ändå vinstvarning på årets krasse pga. den tillfälliga nedgången.

Fjärilslarver har tuggat på krassen

Gurkor – stabil tillväxt

Gurkorna i växthuset har börjat växa till och de första gurkorna är ca 5 cm långa. Det här är en druvgurka Partner, de blir ganska korta och är goda att äta som de är, men även god att lägga in.

Druvgurka ”Partner”

Fuchsia Göteborg – månadens raket på listan

Jag har en förkärlek till fuchsior. De växer snabbt, blommar hela sommaren och är vackra. Jag köper varje år några sticklingar som är ca 10 cm höga. Idag blommar de för fullt i krukan vid entrén och fuchsian ”Göteborg” kommer jag att leta efter även nästa vår när jag går på fuchsiajakt i februari/mars.

Fuchsior vill stå lite skyddad från blåst, och med extra näring så blir krukan översållad med blommor och de blommar hela sommaren. Det finns hängfuchsior som lämpar sig för amplar då de hänger ner, och så dessa som står upp som en buske.

Precis som börsen så finns det parametrar som gör att du får ännu högre avkastning. Receptet är vatten, näring och insekter. Läs mer om ett solcellsdrivet automatiskt bevattningssystem och insekthotell.

Det är ett bra recept – en vinnare om du vill ha hög avkastning!

Har du koll på våra vilda blommor?

De flesta känner kanske igen maskrosor, prästkragar och liljekonvaljer. Sen blir det svårare att komma ihåg namnen på våra andra vilda blommor då det vi lärde oss i skolan har fallit i glömska. Lär dig några fler blommor idag – lär man sig några, brukar man bli nyfiken på fler.

Midsommarblomster – pryder ofta midsommarstången
Kungsljus – doppades förr i tjära och användes som fackla. Därav namnet.
Rölleka – används flitigt i naturmedicin, hjälper mot det mesta.
Johannesört – naturens antidepressiva. Men se upp då den kan interagera med dina andra mediciner.
Kamomill – förväxlas ibland med prästkrage men har småflikiga blad och har en mycket sötaktig doft. Används i naturmedicin och vem har inte smakat te gjord på kamomill ?

Några ord om lupiner

Viss är lupiner vackra, höga och ståtliga. Men de hör inte hemma i vår fauna och är en invasiv art som vi måste begränsa. Plocka gärna!

Läs mera om lupiner

Lupiner – vackra och förrädiska

Lupiner är vackra, ståtliga och ramar in våra vägrenar, pryder ödetomter och breder ut sig. Men bakom skönheten finns odjuret.
Lupinen är en invasiv art, den kväver vår egen fauna.

Vad kan du göra?

Många har hört om det problemet med lupinernas framfart men tror inte att de kan göra mera än att undvika att öka spridningen. Fältbiologerna har satt ihop en lista för att visa att vi alla kan göra något:

  • Nivå 0 – MINIMUM: Bidra inte till spridningen av lupiner. Så inte lupiner i din trädgård eller någon annanstans.
  • Nivå 1: Plocka lupiner. Gör en vacker bukett, men släng dem sedan på rätt sätt, det vill säga skicka dem till brännbart på tippen, för att de inte ska bidra till ytterligare spridning.
  • Nivå 2: Plocka fram lien och slå lupiner. Skicka sedan resterna till brännbart på tippen
  • Nivå 3: Gräv upp lupiner. Samla ihop rötterna och låt dem antingen torka i solen eller skicka dem till brännbart, eftersom lupiner kan föröka sig via rotbitar.
  • Nivå 4 – HARDCORE: Slå med lie flera gånger i sommar, och nästa!

Länkar till mer information

Statens lantbruksuniversitet skriver att lupinen ska bort

Naturvårdsverket – lupinen kan hejdas med ihärdiga åtgärder

Har du koll på våra vilda blommor?

Varför ska du ha insekthotell?

Det finns mängder av bisorter som lever ensamma och bor i hål och andra krypin, de bor t.ex. gärna i död ved. Dessa miljöer har minskat och det råder bostadsbrist, därför fyller dessa insekthotell, eller bihotell som de också kallas, en funktion som saknas.

Insekter är otroligt viktiga i naturen och inte minst i våra trädgårdar. Ändå är de inte alltid välkomna gäster, och vi glömmer att de hjälper oss att bekämpa skadeinsekter och öka blomsterprakten. Vi kör robotgräsklippare, krattar och strävar efter en välskött trädgård. Samtidigt försvinner de naturliga miljöerna där insekterna trivs. Miljöförändringar och bekämpningsmedel bidrar till att flera arter minskar oroväckande fort. Men de är viktiga för ekosystemet och därmed även vår överlevnad.
Erbjuds de boplats och blommor så hjälper de dig att få mer frukt och grönsaker, samtidigt som de bekämpar skadeinsekter.

Insekter är viktiga för ekosystemet och därmed även vår överlevnad

Placering

Närhet till blommande växter eller träd är viktigt när du väljer placering. Insekter vill gärna ha morgonsol så välj ett skyddat läge i öst, ca 1-1,5 meter från marken, mot en stabil vägg. Sätt gärna upp ett hönsnät några cm framför hotellet för att hindra att fåglarna äter upp insekterna.

Du kan sätta upp insekthotell när som helst under året, men när du väl satt upp det ska du undvika att flytta det eftersom de insekter kan ha svårt att hitta till nya hem. Det kan vara anledningen till att det kan ta månader innan de första gästerna flyttar in.
Ett typiskt insekthotell har olika typer av krypin, och lockar till sig olika sorters insekter.

Närheten till vatten eller ett mindre fågelbad bidrar också till att de trivs och stannar.

Fågelholkar har länge haft en given plats i våra trädgårdar och gett extra glädje och liv i vårt trädgård. Nu är det dags för insekterna att få lite uppmärksamhet och hjälp att överleva. De blir ett nytt samtalsämne och man kan spana på dom när de fyller hålrummen och bygger bo helt enkelt. De väcker ofta även barnens intresse och ökar deras kunskap om naturen.

Vi sätter in ett solcellsdrivet bevattningssystem

Vi monterar ett solcellsdrivet bevattningssystem Irrigatia SOL-C12, inköpt på Impecta.se och reder ut hur det fungerar för att vattna mindre ytor och krukor. Den ska enligt instruktion klara 12 tomatplantor, 20 st 10-liters krukor eller en blomsterrrabatt på 4 kvm.

Hur fungerar det?

Systemet består av en styrenhet med uppladdningsbara batterier som laddas med solceller. Batterierna drar en liten pump som pumpar vatten från en tunna till växterna. Du behöver ingen el, och med en fylld vattentunna kan den vattna krukor eller växthuset medan du är på semester. Hur länge pumpen går per dag beror på hur mycket ljus/solsken som lyst på solcellerna sen den sist användes. Det gör att ju mindre sol, desto mindre vattnar den.

Pumpen startar ungefär var tredje timme och du kan justera 1-5 hur mycket den ska vattna per omgång.
Vattennivåsensorerna gör att enheten slutar pumpa vatten om det är för lite vatten i tunnan.

Bevattningssystemets delar

Förpackningen levereras med ett komplett system inklusive batterier. Det består av en styrenhet med solceller och pump, flera meter tunn slang, droppmunstycken som du själv placerar på slangen anpassat till dina krukor, backventiler (så inte häverteffekten gör att hela tunnan töms om vattennivån i tunnan är högre än krukorna), vattenfilter och sensorer som känner av vattennivån.

Monteringstips – det som inte står i manualen

Även om manualen är på svenska är det inte självklart hur alla delar ska sättas på plats för att vattnet ska flöda. Här kommer några tips.

Styrsystemet ska monteras i solen, max 2 meter högre än botten på vattentunnan, den kan vara flera meter från tunnan, men tänk på att då minskar längden på slangen som du har till förfogande att vattna med.

Vattenfiltret monteras på slangen, likaså vattensensorerna, och sänks ner i tunnan ca 10 cm från botten. Tyvärr är filtret inte tillräckligt tungt, så vi fäste en extra vikt runt vattenfiltret så det inte flyter upp.

Lägg ut slangen där du vill vattna och klipp av den vid lämpliga ställen för att montera droppmunstycken, minst 6 stycken. Det är viktigt att dessa sätts åt rätt håll, annars rinner inget vatten ut! På den sidan där du ser en liten droppe ritad ska vattnet rinna ut.

Alla kärl får ungefär lika mycket vatten så de bör vara ungefär lika stora. Växter som inte ska ha så mycket vatten kan dränkas, som t ex våra potatisar som inte sög upp det vatten de fick varje dag! Har du växter som ska ha extra mycket vatten, som t ex gurkor och squash, så kan du enkelt lägga två eller flera droppmunstycken i dessa krukor.

Droppmunstycke

Tänk på att pumpen låter en del när den går, så placera den inte där ljudet kan störa.

Vattenpump som drivs med solceller vattnar automatiskt växthuset


Utvärdering i slutet av sommaren

När det var dags att skörda i växthuset skrev vi en utvärdering av bevattningssystemet som du kan läsa här…